Hos Carl Friedrich Gauss finns en genomgående och strikt distinktion mellan intuition (Anschauung) och vetande (Erkenntnis). Intuitionen är nödvändig för att orientera tänkandet, men den är aldrig tillräcklig för att rättfärdiga ett påstående. Vetande uppstår först när intuitionen har underställts en metod som ger tillräcklig grund.
Denna distinktion är direkt överförbar till bostadsvärderingar.
Intuition i värdering: nödvändig men opålitlig
I praktiken börjar varje bostadsvärdering med intuition. En erfaren värderare ”ser” snabbt om ett pris känns rimligt. Läget, ljuset, planlösningen, intrycket av området – allt detta ger ett omedelbart helhetsomdöme.
Men hos Gauss skulle detta aldrig räknas som vetande. Det är ett första grepp, inte ett resultat. Intuitionen kan peka ut en rimlig storleksordning, men den kan inte ensam avgöra värdet. Två lika erfarna värderare kan ha olika intuition – och utan metod finns ingen princip som avgör vem som har rätt.
Vetande i värdering: metod före känsla
För Gauss blir ett omdöme giltigt först när det kan rättfärdigas genom en regel som behandlar alla observationer konsekvent. Översatt till bostadsvärdering innebär detta:
- jämförbara försäljningar måste vägas systematiskt
- avvikelser måste hanteras enligt en tydlig princip
- inga observationer får väljas eller förkastas godtyckligt
Precis som Gauss stod inför inkonsistenta observationer av himlakroppars positioner, står värderaren inför inkonsistenta prisutfall: olika slutpriser för till synes liknande objekt. Det finns inget ”sant pris” som observeras direkt – endast ofullkomliga observationer.
Vetandet uppstår inte genom att välja det pris som känns rätt, utan genom att använda en metod som gör valet rationellt försvarbart.
Fellagen och avvikelser i prisdata
När Gauss introducerar en fellag gör han det inte för att beskriva naturen, utan för att möjliggöra en koherent sammanvägning av avvikelser. På samma sätt bör prisavvikelser i bostadsdata förstås:
- Ett enskilt extrempris är inte nödvändigtvis ”fel”, men det kräver motivering
- Små avvikelser från jämförbara försäljningar är rimligare än stora
- Ingen datapunkt har tolkningsföreträde utan skäl
Att väga jämförelseobjekt kvadratiskt, proportionellt eller med justeringar är i grunden inte en empirisk sanning, utan en normativ regel för hur bedömningen ska göras konsekvent.
Det är exakt här Gauss är relevant: metoden föregår påståendet om verkligheten.
Den centrala lärdomen
Gauss lär oss att:
- intuition är ett arbetsredskap, inte ett bevis
- vetande kräver tillräcklig grund
- avvikelser måste hanteras metodiskt, inte psykologiskt
Översatt till bostadsvärdering innebär detta att ett pris inte är korrekt för att det ”känns rätt”, utan för att det följer av en regelbunden och symmetrisk behandling av tillgänglig information.
Slutsats
En bostadsvärdering i Gauss’ anda är varken mekanisk eller subjektiv. Den börjar i intuition, men slutar i metod. Intuitionen pekar ut riktningen; vetandet uppstår först när varje steg kan motiveras utan hänvisning till känsla, erfarenhet eller magkänsla.
Det är skillnaden mellan att gissa väl och att veta varför.