Som en fortsättning på förra veckans blogginlägg: Om intuitionen måste underställas metod, uppstår nästa fråga: varför ser spridningen i prisdata ofta ut på ett visst sätt? Varför återkommer den välbekanta klockformen så ofta när avvikelser från ett typiskt värde sammanställs?
I Gauss’ anda är svaret inte att ”marknaden är normalfördelad”, utan att en viss form framtvingas av hur vi kombinerar information.
Läs mer Hos Carl Friedrich Gauss finns en genomgående och strikt distinktion mellan intuition (Anschauung) och vetande (Erkenntnis). Intuitionen är nödvändig för att orientera tänkandet, men den är aldrig tillräcklig för att rättfärdiga ett påstående. Vetande uppstår först när intuitionen har underställts en metod som ger tillräcklig grund.
Denna distinktion är direkt överförbar till bostadsvärderingar.
Läs mer När statistiska modeller används för bostadsvärdering – till exempel regressionsmodeller, prisindex eller automatiserade värderingsmodeller (AVM) – talas det ofta om sannolikhet, osäkerhet och spridning. Det skapar lätt intrycket att modellen säger något om framtida priser. Men metodiskt är det inte där sannolikheten verkar. För att förstå detta tydligt är det hjälpsamt att ta hjälp av Carl Friedrich Gauss, vars syn på sannolikhet fortfarande ligger till grund för hur statistiska modeller faktiskt fungerar.
Läs mer Bostadsprognoser och mäklarvärderingar upplevs ofta som exakta och väl underbyggda – ändå missar de gång på gång marknadens vändpunkter. I den här texten förklaras varför mer data och bättre modeller inte alltid leder till bättre förståelse, och varför skillnaden mellan att beskriva marknaden och att förstå dess strukturer är avgörande.
Läs mer
